save me.
Okej vet inte riktigt vart jag ska börja, jag har inte bloggat på 100 år men har faktikst en anledning. Jag mår inte så bra, jag är ledsen & deprimerad & det känns som ingen vill lyssna när jag behöver prata så kan lika väl vara tyst. Jag tänker inte skriva allt här men kanske något för jag behöver skriva av mig.
Jag tror jag aldrig gråtit så mycket som jag gjorde ikväll. Jag är verkligen så ledsen & jag hatar att vara ledsen på någon som inte en förtjänar det, borde inte ens lägga min energi på det. Okej min mamma gör mig ledsen, visst allas mammor kanske gör en ledsen men min mamma gjorde några dåliga beslut så jag & min lillasyster fick flytta till min pappa. Jag ångar inte det för jag älskar det här men jag önskade att min mamma kunde göra bättre. Jag har bott här i tre år, det var tre år sen jag flytta & hon försöker fortarande inte. DU GÖR MIG SÅ LEDSEN. Hur säger man sin till mamma att man inte vill prata med henne eller se henne för det skulle kännas bättre utan henne i mitt liv istället för att sitta på golvet ine på toan & gråter tills man knappt kan andas & ögonen svulnar. Vissa kanske bara men säg det till henne, få det överstökat.. men det är inte så enkelt så mycket jag vill säga men inte vågar bara för att jag inte vill gråta/skrika i telefonen, men den dagen kommer då jag säger det för jag orkar inte. godnatt
Kommentarer
Trackback
